Bergsbro- gården

Huvudbyggnaden uppfördes omkring 1750 av gördelmakaren Abraham Bergman. Flygelbyggnaderna uppfördes 1811. Bergsbrogården har genom åren bebotts av hantverkare av olika slag, exempelvis bildhuggare och garvare, men också textilfabrikörer. Fram till 1970 beboddes gården av familjen Skiöld som ägde och drev fabrikskomplexen på fastigheten intill.

Gårdens huvudbyggnad rymmer idag Stadsmuseets kansli. Nedanför Bergsbrogården, mitt i Strömmen, ligger Speyermans holme. På 1700-talet hölls där hushållsgrisar tillhöriga gården. I början på 1800-talet förändrades användningen av holmen dramatiskt då denna togs i anspråk för ett lusthus.

Bergsbrogårdens dåvarande ägare, förgyllaren och spegelmakaren Carl Fredrik Beurling, valde nämligen att uppföra ett åttakantigt lusthus där 1801. Huvudbyggnaden uppfördes omkring 1750 av gördelmakaren Abraham Bergman. Flygelbyggnaderna uppfördes 1811. Bergsbrogården har genom åren bebotts av hantverkare av olika slag, exempelvis bildhuggare och garvare, men också textilfabrikörer. Fram till 1970 beboddes gården av familjen Skiöld som ägde och drev fabrikskomplexen på fastigheten intill.

Gårdens huvudbyggnad rymmer idag Stadsmuseets kansli. Nedanför Bergsbrogården, mitt i Strömmen, ligger Speyermans holme. På 1700-talet hölls där hushållsgrisar tillhöriga gården. I början på 1800-talet förändrades användningen av holmen dramatiskt då denna togs i anspråk för ett lusthus.

Bergsbrogårdens dåvarande ägare, förgyllaren och spegelmakaren Carl Fredrik Beurling, valde nämligen att uppföra ett åttakantigt lusthus där 1801.

Senare under 1800-talet ägdes Bergsbrogården av textilfabrikören Carl Fredrik Asklund. 1868 valde han att flytta ett lusthus från kvarteret Korpen i Norrköping till sitt nuvarande läge på Speyermans holme, beläget alldeles intill det mindre lusthuset. Den lilla träbyggnaden är ett schweizeri, ett sommarlusthus där gårdens ägare gärna åt kakor och choklad.