Museibyggnaderna

Stadsmuseet hittar du mitt i stan. Det består av två fastigheter som rymmer flera charmiga fabriks- och hantverksbyggnader uppförda under 1800- och 1900-talen, vackert belägna utmed Motala ströms norra strand.

Husen ligger kring två gårdar. Den östra är kullerstenssatt och var ända fram till 1960-talet en livligt trafikerad gårdsplan mitt i ett fabrikskomplex. Den västra gården var istället en privat trädgårdsanläggning med terrasser och rabatter med både perenner och rosor. Sedan 1981 disponerar Stadsmuseet båda fastigheterna för sin verksamhet. 1990 förklarades byggnaderna som statligt byggnadsminne.

Läs mer om våra byggnader

Bergsbrogården – Norrköpings stadsmuseum

Bergsbrogården med Grå huset till vänster. Foto: Micael Wahlberg.

Stadsmuseets västra fastighet kallas vanligen Bergsbrogården eller Skiöldska gården och ligger mellan Västgötegatan om Strömmen. Gården är ett enastående exempel på hantverksboende mitt i stan.

Huvudbyggnaden uppfördes omkring 1750 av gördelmakaren Abraham Bergman. Flygelbyggnaderna uppfördes 1811. Bergsbrogården har genom åren bebotts av hantverkare av olika slag, exempelvis bildhuggare och garvare, men också textilfabrikörer. Fram till 1970 beboddes gården av familjen Skiöld som ägde och drev fabrikskomplexen på fastigheten intill.

Gårdens huvudbyggnad rymmer idag Stadsmuseets kansli. Nedanför Bergsbrogården, mitt i Strömmen, ligger Speyermans holme. På 1700-talet hölls där hushållsgrisar tillhöriga gården. I början på 1800-talet förändrades användningen av holmen dramatiskt då denna togs i anspråk för ett lusthus.

Bergsbrogårdens dåvarande ägare, förgyllaren och spegelmakaren Carl Fredrik Beurling, valde nämligen att uppföra ett åttakantigt lusthus där 1801.

Senare under 1800-talet ägdes Bergsbrogården av textilfabrikören Carl Fredrik Asklund. 1868 valde han att flytta ett lusthus från kvarteret Korpen i Norrköping till sitt nuvarande läge på Speyermans holme, beläget alldeles intill det mindre lusthuset. Den lilla träbyggnaden är ett schweizeri, ett sommarlusthus där gårdens ägare gärna åt kakor och choklad.

Lusthuset – Norrköpings stadsmuseum

Lusthuset som Beurling uppförde 1801. Foto: Micael Wahlberg.

Sommarlusthuset – Norrköpings stadsmuseum

Sommarlusthuset som Asklund flyttade 1868. Foto: Micael Wahlberg.

Det så kallade Stallet, en rödmålad träbyggnad i två våningar, uppfördes 1811 som förråd med vattenhjul mot Strömmen. Huset blev senare ombyggt till stall och garage. Idag rymmer byggnaden Stadsmuseets verkstad.

Grå huset är namnet på den putsade tegelbyggnad som ligger med gaveln mot Strömmen. Byggnaden uppfördes 1831 och användes som ull- och färgerimagasin. Vid sekelskiftet 1900 fanns ett trikåväveri och bedrevs handstickning där. Idag är huset inrett för Stadsmuseets barn- och ungdomsverksamhet.

Färgaregården – Norrköpings stadsmuseum

Färgaregården med trädgårdsservering. Foto: Micael Wahlberg.

Vid Åbackarna utmed Strömmen, en bit sydväst om stadens centrum, ligger Färgaregården. Här visas hur landsbygdens färgare bodde och arbetade på 1800-talet.

Husen flyttades dit i samband med att ett färgerihistoriskt museum öppnade 1939. Byggnaderna Stampen och Färgeriet kommer från Dalarna, medan de övriga husen är från Östergötland. Färgerigårdens byggnader förvaltas av tekniska kontoret medan föremålssamlingarna handhas av Stadsmuseet.

Knäppingen – Norrköpings stadsmuseum

Knäppingen. Foto: Micael Wahlberg.

Huset i hörnet av Holmbrogränd och Västgötegatan kallas sedan länge Knäppingen. Huset har uppförts i flera etapper.

Dess västra del uppfördes av trä kort tid efter att den Fagerströmska gårdsbebyggelsen totalförstörts vid en brand 1811. Trähuset fungerade som gårdens bostad. Byggnadens östra del uppfördes på 1820-talet av tegel, på grunden till en äldre byggnad, och var ämnad som verkstad. Ägare var då textilfabrikören J G Fagerström. Valven i källaren är troligen senmedeltida.

I byggnaden har hantverkare av många olika slag verkat: perukmakare, krämare, tobaksfabrikant, färgare, bokhållare och stadskirurg. Byggnadens östra del byggdes 1928 om till restaurang och festlokal, känd som Knäppingen, i tre våningar.

Namnet Knäppingen togs fram i samband med en tävling och var enligt traditionen namnet på en viking som satt i sin borg och vakade över sitt revir vid Knäppingsborg.

I början av 1960-talet var Knäppingen ett av Norrköpings populäraste inneställen, då under namnet Candle Light Club. Knäppingen blev senare stans första diskotek. 1981 övertog Stadsmuseet byggnaden och fortsatte traditionen att ha café- och restaurangverksamhet i Knäppingens gamla lokaler.

Nu bedrivs restaurang och bryggeri. För mer information besök Knäppingens hemsida.

NIGA-huset – Norrköpings stadsmuseum

NIGA-huset är idag entré till Norrköpings stadsmuseum. Foto: Micael Wahlberg.

Den gula tegelbyggnaden utmed Strömmen byggdes i två etapper 1904 och 1913 av J F Södergren & Sons Fabriksaktiebolag. 1937 byggdes den till mot gården för NIGA, tidigare Norrköpings Färgeriaktiebolag.

Färgarmästare Emil Skiöld drev här färgeri och kemisk tvätt 1928-1966. Företagsnamnet NIGA kommer av initialerna från barnen Skiöld och deras makar: Nils, Ingeborg, Gunnar och Astrid Skiöld.

NIGA-huset rymmer idag Stadsmuseets reception och butik samt basutställningarna Människor och maskiner – I nöd och lust om Norrköpings textilhistoria och Sälen, grisen och glaspärlorna – Norrköpings förhistoria.

I den tidigare Färgerisalen visas tillfälliga utställningar av allehanda slag.

Pumpverket – Norrköpings stadsmuseum

Pumpverket från 1870-talet. Foto: Micael Wahlberg.

Detalj från pumpverket

Detaljbild från pumpverket. Foto: Micael Wahlberg.

Vid Fiskeby, några kilometer väster om stadens centrum, ligger ett pumpverk från 1870-talet. Detta går fortfarande att köra och visar på ett unikt sätt tekniken som gav Norrköpingsborna vatten i kranarna.

Pumpverket är idag en filial till Stadsmuseet och visas enligt överenskommelse, tfn 011-15 26 20. Adressen är Vattenverksvägen, mitt emot Fiskeby bruk.

Ultrahuset – Norrköpings stadsmuseum

Ultrahuset i Holmbogränd. Foto: Micael Wahlberg.

Ultrahuset är den röda tegelbyggnaden längsmed Holmbrogränd. Byggnaden uppfördes av rött tegel 1894 för J F Södergren & Sons Fabriksaktiebolag.

Fram till 1925 användes byggnaden främst som ylleväveri. 1928 köptes fastigheten av Emil Skiöld och Norrköpings Färgeriaktiebolag. Byggnaden användes som industrihotell fram till 1941 då den blev del av den kemiska tvätten NIGA. Ultra var namnet på ett ylleväveri i byggnaden på 1930-talet.

Pannhuset byggdes 1894 och försågs 1899 med en stenkolseldad ångpanna tillverkad vid mekaniska verkstaden Vulcan på Butängen. Skorstenen, som är 40 meter hög, byggdes på 1910-talet. Idag är den en av de få kvarvarande skorstenarna i industrilandskapet.

Ultrahuset rymmer numera utställningar, bland annat den stadshistoriska utställningen Gate upp å gate ner – hantverket förr i tiden.